Schack är ett gammalt spel som spelats i hundratals år och kommer säkert att spelas i många hundra år till.
Det som är så lockande med schack är dess inbjudande enkelhet, men under ytan ligger en livstid av utmaningar och träning för att bli en mästare. Reglerna må kännas simpla men när man måste faktorisera in en till spelare får schack en helt annat komplexitet. En mästare i schack har oftast spelat sedan barnsben och brukar även ha väldigt hög IQ. Och vad är det som skiljer en bra schackspelare från en schackmästare? Jo, som Linus Jonkman uttrycker det:
En tränad schackspelare tänker att ”ifall han gör A, då gör jag B”, medan en schackmästare tänker att ”Ifall jag gör A kan B, C eller D inträffa”. Experter finner fler strategier helt enkelt.
Och dessa strategier fungerar inte bara när man spelare schack. De fungerar även i andra sammanhang. Om man bryter ned många andra spel till sin grund: hur vinner man och hur hindrar man motståndaren från att vinna, så ser man tydligt att många strategier som man lär sig i schack återkommer i andra spel.
En nybörjarstrategi man brukar rekommendera är att inte kasta sig in i sitt drag efter motståndaren har gjort sitt utan att stanna upp och tänka efter. Varför gjorde motståndaren just det draget? Är nån av mina pjäser i fara just nu eller på väg att bli? På vilket sätt försöker motståndaren spela (aggressivt, defensivt, undvikande etc.)? Dessa frågeställningar blir man allt snabbare att besvara ju mer man tränar.
Och den här strategin kommer tillbaka i många andra spel. Vi kan ta brädspelet Risk som ett första exempel: i det spelet handlar det om att positionera sina trupper på världskartan och vara den första att äga ett visst antal territorium för att vinna. I början på varje persons tur får man några trupper som man får positionera ut på sina territorium som man vill. Och i slutet får man göra det igen. Efter deras tur är slut gäller det att tolka deras trupper: varför har han eller hon så många trupper i det territoriet? Ska min motståndare försvara eller attackera? Vad händer om jag gör si eller så?
En annan strategi som dyker upp i flera spel är att kontrollera ett område för att ha bättre ställning i spelet. I schack handlar det om de fyra rutorna i mitten. Den som kontrollerar dessa har mest tillgång till planen, deras pjäser kan göra flest drag och har lättast att avancera mot motståndarens sida. I många spel handlar det om att ta den bästa positionen. I ett actionspel eller sniperspel kan det handla om att hitta bästa utposten för att gömma sig eller skjuta från: den som kommer först till en specifik plats på kartan har störst chans att ta ihjäl sin motståndare.
Om vi återgår till Risk brukar en bra position vara att äga Australien: det finns bara en ingång till landet (genom Indien) och ger inte så många extra trupper varje runda för att det ska vara värt att bråka om och riskera att förlora alla sina trupper. Generellt sett vill man alltid kontrollera territorierna som har minst gränser till andra territorium eftersom de är lättare att beskydda.
Som sagt, strategierna kring schack går att återanvända inom många spel och genrer. Bara för den anledningen kan det vara värt det att lära sig spelet och försöka bli en riktigt bra spelare. Det kan inget annat än gynna dig när du går vidare till andra spel.