Schackspelets historia sträcker sig långt tillbaka i tiden och är lika populärt idag som det var när det uppfanns. ”Schack matt” betyder att kungen är överfallen. Det persiska ordet för kung är ”Shah” och man tror att schackspelet föddes i Persien kring år 500 e Kr. Föregångarna till det persiska schackspelet var brädspel som spelades i Indien och i Grekland.
I de tidiga indiska spelen flyttades pjäserna med hjälp av tärningar och vissa forskare menar att uppställningen då motsvarade uppställningen i Alexander Den Stores armé vid slagen mot indiska och persiska kungar. Grekiska brädspel byggde till skillnad från det indiska spelet på strategiskt tänkande och taktik istället för att kasta tärning och förlita sig på turen. Reglerna förändrades när spelet spreds över världen. Den militära symboliken med stridande arméenheter ersattes av olika samhällsklasser i det europeiska feodalssamhället. I de tidigare indiska och arabiska spelen fanns kungens rådgivare som ersattes av drottningen, elefanten blev biskop, vagnen blev ett torn och fotsoldaten en bonde.Vikingarna förde med sig schackpjäser hem från sina färder österut. I isländska sagor berättas om att Kung Knut låter dräpa Ulf Jarl efter en konflikt över ett förlorat schackparti år 1027.
Spelet spreds västerut genom arabernas expansion till södra Spanien och Sicilien under 700-talet. Schack i sin nuvarande form utvecklades i Europa under 1400-talet och blev mycket populärt.